EF Berättelser: Ayako från Japan på EF Paris

1. Varför bestämde du dig för att studera utomlands?

När jag var i mitten av 20-årsåldern började jag fundera på vad jag skulle ångra att jag inte hade gjort i tjugoårsåldern, tio år senare. Då kom tanken på att bo utomlands upp direkt.

2. Varför valde du EF?

Min rådgivare sa till mig: ”Varför ser du inte working holiday som en del av din karriär?” Då kunde jag släppa bilden av att working holiday bara är för nöjes skull, och började se det som något seriöst och karriärinriktat.

3. Vilken språknivå hade du före och efter din utlandsvistelse?

A1 före resan, A2 när jag avslutade.

Även om jag hade lärt mig grunderna i Japan kändes det som ett enormt steg framåt att studera franska på franska.

4. Vilka förberedelser gjorde du före avresa? Finns det något du önskar att du hade vetat?

Jag tog konversationslektioner i ett år. Frankrike kräver många dokument för visum, så det tog tid att läsa på och förbereda allt innan ansökan.

5. Hur var stämningen i klassen och vilka nationaliteter fanns representerade?

Vi var färre än 20 personer i klassen, i många olika åldrar – från tonåringar till personer i början av 20-årsåldern – vilket gjorde stämningen väldigt livlig. Det fanns studenter från Sverige, Schweiz, Italien, Brasilien, Danmark, Mexiko, Venezuela, Sydkorea och Kina.

6. Har du någon minnesvärd vän eller historia?

En koreansk vän som jag lärde känna på EF hjälpte mig att skaffa ett mobilabonnemang. Det var jag väldigt tacksam för.

7. Hur bodde du och vilka bodde du med?

Det fanns en pappa, en mamma och två söner i mellan- och högstadieåldern. Den äldsta systern hade gift sig och flyttat hemifrån, men när hon kom tillbaka på semester tog hon med sin lilla dotter, som alla var väldigt fästa vid.

8. Hur brukade du tillbringa tiden efter skolan?

Vädret var väldigt behagligt mellan april och juni, med långa ljusa dagar, så jag promenerade mycket runt i Paris. Eftersom det var svårt att hänga med i lektionerna använde jag också tiden till att förbereda mig och repetera.

9. Vad tyckte du om EF:s lokala support (boendeansvariga, jobbkoordinatorer osv.)?

Även om de inte alltid talade språket perfekt försökte de alltid lyssna noggrant och hjälpa till.

10. Efter att du kommit hem – vilka erfarenheter och färdigheter tycker du har varit mest användbara?

Före resan kändes det som om det fanns en mur mellan mitt liv och utlandet. Nu, om en utlänning pratar med mig på gatan, känner jag att jag lugnt kan försöka hantera situationen även om jag inte förstår allt.

Dessutom brydde jag mig tidigare mycket om mitt utseende och om vad andra tyckte. Efter att ha levt utomlands och sett hur olika värderingar kan vara började jag tänka att det är okej att leva sitt liv för sin egen skull.

11. Finns det något stöd från EF efter att man har kommit hem?

Ja. Det finns till exempel tre månaders engelskalektioner för hemvändare, jobbevent kopplade till internationella företag och stödprogram för karriärbyte.

12. Vad tyckte du var mest intressant med skillnaderna mellan Japan och Frankrike?

I Japan får man ofta en irriterad blick om man råkar trampa någon på foten i ett fullt tåg. I Frankrike säger man bara: ”Oroa dig inte.” Det som gjorde starkast intryck var hur vänligt personen log mot mig. Jag blev väldigt berörd av kulturen att förlåta misstag som sker av misstag.

13. Har du några framtidsmål eller planer?

Språkligt vill jag fortsätta studera franska och börja med engelska igen. Jag har alltid hatat engelska, så jag är själv förvånad över att jag ens vill börja igen.

Jag började också med en hobby i Frankrike: att göra stämplar av suddgummi. Jag lade upp dem på Instagram varje dag och delade ut handgjorda visitkort till butiker och personer jag lärde känna. Det ledde till beställningar från restauranger, nagelstudior, florister med flera. Jag tog även steget att hålla workshops och lyckades ordna tre stycken i Paris. Även om målgruppen var japansk behövde vi samarbeta med fransmän för att ordna lokaler, vilket inte var helt enkelt.

Nu när jag är tillbaka i Japan funderar jag på att hålla workshops här också och sälja online till utlandet. Mitt nuvarande mål är att kunna hålla workshops både på franska och engelska. Om jag åker till Paris igen vill jag utveckla verksamheten genom att förhandla och hålla workshops för både franska och japanska deltagare.

14. Vilket meddelande vill du ge till dem som funderar på att studera utomlands?

Ärligt talat förbättrades inte mina språkkunskaper dramatiskt på bara ett år. Men mitt sätt att tänka förändrades enormt. Jag lärde mig att ta initiativ till kommunikation med utlänningar även om jag inte förstår språket, och jag fick modet att resa till andra länder.

Även bland japaner som bodde utomlands lärde jag känna människor som jag aldrig skulle ha mött i Japan (i mitt fall kockar, sommelierer, florister, fotografer och fler). Jag fick många upplevelser och kontakter.

Om du tvekar – föreställ dig dig själv om tio år och fundera på vilket val du inte kommer att ångra. I mitt fall är jag glad att jag åkte. Och nu tycker jag att du också borde åka.