Läs det senaste om resor, språk och kultur från EF Education First
Menu

5 anledningar till varför amerikansk och brittisk engelska låter olika

5

Britter och amerikaner må dela samma språk, men språket låter olika beroende på om du talar med en person från USA eller Storbrittanien. Tro mig – jag är från England och det är stor skillnad! Faktum är att ord som stavas precis likadant, kan låta helt annorlunda i amerikansk vs. brittisk engelska. Det finns en hel uppsjö av olika språkliga skilnader (och givetvis även ett fysiskt hav) mellan världens två största engelsktalande länder. Men frukta inte! Om du lär dig engelska i London och vill veta hur din accent skiljer sig från din vän som studerar i New York har jag samlat allt du behöver veta nedan.

1. Amerikansk engelska är faktiskt äldre

Detta är inte det första du bör berätta för dina brittiska vänner – främst på grund av att britterna faktiskt döpte Amerika – men det är sant! När britterna seglade från England till Amerika tog de med sig det rhotiska talet (det vill säga när du uttalar r-ljudet i ett ord). När seglarna anlände till de välbärgade städerna i södra England ville de förmögna invånarna skilja sig från dem. De började då att ändra sitt rhotiska tal till ett mjukt r-ljud. Istället för att säga ”winter” [win-terr], började de säga ”win-tuh”. Då dessa människor ansågs vara posh och särställda, började invånarna att kopiera dem. Det nya uttalet – som de brittiska invånarna idag kallar ”Received Pronunciation” – spred sig i södra England. Det förklarar också varför många platser utanför södra England fortfarande har rhotiskt uttal som en del av sina lokala accenter. Men i grund och botten – om du talar med en London-accent låter du mer posh. Win!

2. Brittisk engelska liknar franska

Det franska språket har influerat engelskan på fler sätt än engelsktalande skulle vilja erkänna. Första gången var då Vilhelm I, främst känd som Vilhelm Erövraren, invaderade Storbritannien på 1000-talet (läs mer om engelsk historia här). Han tog med sig franskan och gjorde det till ett erkänt språk som användes i skolor, universitet och domstolar. Det höll dock inte i längden – istället utvecklades Middle English, vilket var en blandning av alla språkliga influenser på den tiden. Andra gången det engelska språket influerades av franskan var när det blev supertrendigt i Storbritannien att använda franska ord och stavning. Naturligtvis påverkades inte amerikanerna på andra sidan Atlanten av denna trend. Detta är anledningen till varför brittisk engelska har mer språkliga likheter med franskan än den amerikanska engelskan. Och det förklarar också vår besatthet av croissanter. Eller det är kanske bara jag som älskar croissanter?

3. Den amerikanska stavningen uppfanns som en form av protest

De amerikanska och brittiska ordböckerna är väldigt olika – främst på grund av att de sammanställdes av två olika författare med två olika perspektiv på språket. Den brittiska ordboken sammanställdes av forskare från London (inte Oxford, av någon konstig anledning) som ville samla alla kända engelska ord. Den amerikanska ordboken gjordes av lexikografen Noah Webster. Han ville att den amerikanska stavningen skulle vara lättare än den brittiska stavningen, som ett sätt att bevisa att Amerika var oberoende av det tidigare brittiska styret. Han struntade i bokstaven u i ord som colour och honour – vilket hade utveklats under de franska influenserna i England – och skrev istället color och honor. Han ändrade även alla ord som slutar på -ise och skrev dem istället med -ize då han tyckte att det amerikanska stavningen skulle spegla hur orden faktiskt uttalades. Och ja, z är ju faktiskt en coolare bokstav. Och så var det med den saken!

4. Amerikansk engelska hoppar över ord

Ibland är det skillnader i den amerikanska engelskan som inte ger någon som helst mening för britter – exempelvis när amerikaner hoppar över hela verb i en mening. När en amerikansk person säger att de ska skriva ett brev till någon, säger dem ”I’ll write them” och om du frågar en amerkan om hon/han vill åka och shoppa, svarar de förmodligen ”I could”. I Storbritannien skulle dessa svar låta riktigt märkliga – vi hade sagt ”I’ll write to you” och ”I could go”. Att amerikaner hoppar över verb beror förmodligen på att de vill säga saker snabbare – och britter vill skriva ut exakt vad som sägs. Inget sätt är det rätta, men om jag skulle utse en vinnare skulle det bli brittisk engelska – för uppriktigt sagt ger det amerikanska sättet inte någon som helst mening. Inte för att jag är partisk, men…

5. Både brittisk och amerikansk engelska har lånat ord från andra språk

Det är tydligt att amerikansk och brittisk engelska har påverkats olika på grund av de kulturella influenser som präglat länderna. Av någon anledning är det väldigt vanligt i ord för mat exempelvis coriander (brittiskt, taget från franskan) och cilantro (Amerikanskt, taget från spanskan). Aubergine (Brittiska, taget från arabiskan) och eggplant (Amerikanska, det kallas så eftersom det ser ut som ett lila ägg). Det finns flera andra exempel, men det viktigaste av allt är att lära dig orden i det land du ska studera i.

Förbättra din engelska med EFLäs mer

Testa din engelska på några minuter

Learn more