GO Blog | EF Blog Sverige
Läs det senaste om resor, språk och kultur från EF Education First
MenuGratis broschyr

10 saker du bör känna till om framtidens jobb och vad det innebär för ditt barn

10 saker du bör känna till om framtidens jobb och vad det innebär för ditt barn

Vi människor tenderar vi att föreställa oss att framtiden kommer att se ut som en version av det förflutna. Vi föräldrar finner vi tröst i att projicera en förbättrad version av våra egna liv för våra barn. Trots de snabba tekniska innovationerna, i synnerhet inom automatisering och artificiell intelligens, finns det inget som kan ge oss en exakt känsla och indikation från det förflutna av vad vi kan vänta oss. Det enda som är säkert är att i alla livets aspekter – inklusive jobb – är djupgående förändring på väg. Här är 10 saker du bör känna till om framtidens jobb och vad det innebär för ditt barn:

1. Det 100-åriga livet

Den genomsnittliga livslängden har ökat stadigt i hela världen tack vare bättre hygien, hälso- och sjukvård samt näring. För varje år som går lever nyfödda ungefär tre månader längre än de som föddes året innan.

Medan mindre än 0,02% av amerikanerna för närvarande når 100 års ålder förutspådde en artikel från 2009 i Lancet Medical Journal att över hälften av barnen som är födda i avancerade ekonomier under det första årtiondet av det nya årtusendet kan göra det. Även konservativa uppskattningar sätter detta till en häpnadsväckande tredjedel .

Anledningarna är många. För det första tenderar yngre generationer att leva hälsosammare . Dagens tonåringar är väluppfostrade: Gen Z dricker och röker på rekordlåga nivåer och de tränar mer. De är också mer utbildade och socialt kopplade än tidigare generationer – alla förutsättningar för en lång livslängd.

Hälso- och sjukvården förbättras också kontinuerligt, och ny teknik som personlig medicin (behandlingar helt skräddarsydda för varje individ) och genomredigering (direkt redigering av våra gener) kan göra det möjligt för oss att förhindra sjukdomar eller till och med stoppa åldringsprocessen.

2. Slutet av pension, i alla fall så som vi känner till det

De samhälleliga, politiska och ekonomiska konsekvenserna av sådan utveckling är enorma.

Ta pensioner. Även i några av de rikaste länderna i världen blir pensionssystemen belastade med för få unga arbetstagare som betalar i en gemensam pott som fler och fler pensionärer kommer att vara beroende av.

Om många eller till och med de flesta barn idag lever i 90-100 år kan systemet kollapsa. Dessutom är det helt enkelt inte meningsfullt för dem att arbeta i 30 år och sedan gå i pension i ytterligare 30år.

Arbetslivet kommer sannolikt att behöva förlängas avsevärt för att hålla systemet flytande – och för att göra längre liv aktiva och meningsfulla.

3. Framväxt av krångliga karriärer

Å andra sidan innebär längre arbetsliv att en linjär karriärväg blir en sällsynthet. De flesta kommer att behöva – och många kommer att vilja – återupptäcka sig själva vid flera punkter i sina liv.

I stor utsträckning så är dessa “spiral karriärer” redan normen: Dagens unga vuxna kommer att ha cirka femton olika jobb under sin livstid , enligt en rapport från Credit Suisse, som ofta hoppar mellan jobb såväl som industrier.

Den stigande automatiseringen kommer bara att påskynda denna trend när jobb förstörs och skapas och andra förändras för alltid.

Anpassningsförmåga kommer att vara nyckeln, men också viljan och förmågan att lära sig hela livet.

4. Vikten av konstant lärande

2020 medförde årtionden av förändringar inom utbildningsområdet på några månader. Nästan alla i första klass till universitetsstuderande var mer eller mindre tvungna att omfamna digitalt lärande i någon form.

Det skedde snabba förändringar i hur utbildningen förmedlades efter att vi beskådade nationella “lockdowns”. Utbildningens var och varför förändrades också.

Online-inlärningsplattformar, såsom Teams och Zoom, möjliggjorde inlärningsmöjligheter och karriärrelevanta kurser för nästan alla med en internetanslutning. Denna typ av plattformar upplevde tillväxthastigheter på 400-600% endast under de första månaderna av pandemin.

Nya inlärningsmetoder har banat väg för konstant lärande och det har blivit enklare än någonsin.

Men, lär vi oss rätt saker? Yuval Noah Harari, författaren till Homo Sapiens and 21 Lessons for the 21st Century , ifrågasätter detta och argumenterar för att ”mycket av det barn lär sig idag kommer sannolikt att vara irrelevant till 2050.”

5. Vi ansluter till molnet

Gerd Leonhard, en ledande futurist, hävdar att “mänskligheten kommer att förändras mer under de närmaste 20 åren än under de föregående 300.”

Data är en av de viktigaste drivkrafterna för denna dramatiska förändring. Enorma mängder data skapas och samlas över en rad plattformar. Från en sökning på internet till sociala medier samt mellan enheter som smarta högtalare och självkörande bilar, i det så kallade ”Internet of Things” (IoT).

Denna data utnyttjas för att utveckla kapabla maskiner och sofistikerad artificiell intelligens (AI). Datan kan sedan användas för att automatisera fler uppgifter som människor utför idag.

Men, den tekniska revolutionen kan slå oss på ett mycket mer påtagligt sätt först. Ray Kurzweil, en framstående futurist, förutspår att våra hjärnor kommer att anslutas sömlöst till molnet (och all kunskap däri) i mitten av 2030-talet, vilket ger oss tillgång till övermänskliga kognitiva krafter.

Leonhard tror : “När AI (artificiell intelligens) möter HI (human intelligence), är vanliga affärer döda.”

6. Gör dig redo för en automatisk tsunami

Det är ekonomiskt och praktiskt förnuftigt att repetitiva, rutinmässiga uppgifter utförs av maskiner. Jobb har bytts ut i många vågor av störningar under de senaste 300 åren. De flesta farmarbetare flyttats från gårdar till fabriker och tillslut till kontor. Detta har fort med sig en oöverträffad ekonomisk tillväxt och välstånd till nästan alla hörn av världen.

Ändå kan nästa våg faktiskt visa sig vara en tsunami – mycket grymare än någonting som förut varit. Och ännu svårare att förutsäga.

Även om dommedagsscenarier om en arbetslös framtid sannolikt inte kommer att gå i uppfyllelse. Enligt vissa uppskattningar är det så få som 5% av jobben som kommer att vara helt automatiserade. Men de jobb som finns idag komer sannolikt förändras dramatiskt och oron fortsätter.

World Economic Forums rapport från 2020 konstaterar att inom bara fem år kan ”85 miljoner jobb förflyttas av en förändring av arbetsfördelningen mellan människor och maskiner, medan 97 miljoner nya roller kan dyka upp som är mer anpassade till den nya uppdelningen av arbetskraft…”

Även inom områden som vi kan tänka oss som motståndskraftiga mot automatisering är det troligt att förändringar kommer att bli betydande.

Femtio vanliga ögonsjukdomar kan diagnostiseras mer exakt och snabbt av en programvara än en läkare och skoluppsatser kan betygsättas korrekt av en maskin .

Daniel Susskind, författaren till Professions Future , påpekar att dessa AI-system inte försöker efterlikna vad en människa gör. “De använder helt enkelt rå datorkraft och stora mängder data för att göra jobbet bättre och snabbare än en människa någonsin kunde”.

Men kan automatisering också vara en välsignelse? Automation kan göra många jobb mer, inte mindre mänskliga, genom att minska tråkiga arbetsuppgifterna som måste göras. Detta ger oss friheten att fokusera på mer kreativa och intressanta sysslor och idéer , både inom och utanför våra arbetsplatser..

7. Att omfamna maskinerna – eller välja klokt

Behovet av mänsklig tillsyn av robotverktyg och artificiell intelligens kommer sannolikt att förbli stort, åtminstone under en längre tid.

Vi kanske helt enkelt känner oss säkrare med en människa som övervakar en dator som diagnostiserar sjukdomar. Vi vill kanske lämna programmeringen av effektiva och säkra AI-system till en mänsklig ingenjör, inte algoritmen i sig (det finns ingen som vet vad den skulle skapa.)

Korsningen mellan människa och maskin kommer att definiera hur arbetsvärlden utvecklas under de kommande decennierna. Peter Diamandis, en annan futurist, hävdar att ”den verkliga möjligheten inte kommer att bli AI kontra människor; det kommer att bli AI med människor. ”

På en mer påtaglig nivå konstaterar en rapport från EU från 2019 att: ”I framtiden … kommer digitala färdigheter i kombination med starka icke-kognitiva färdigheter [inklusive empati och kommunikation] att vara i högre efterfrågan”.

Det kommer att finnas rikligt med möjligheter även i mindre tekniska områden: Frisörer kommer fortfarande att behövas (kan du tänka dig att låta en robot använda en sax någonstans nära din nacke?). Dansare kommer fortfarande att vara efterfrågade och vårdarbete kommer att växa i betydelse eftersom människor. Både unga och gamla, trivs bara i samband med andra människor.

Till och med Elon Musk, VD för Tesla och SpaceX, påpekar att förutom teknik är jobb som involverar mänsklig interaktion eller konst förmodligen några av de säkraste .

8. Värdera vår mänsklighet och behärska “de fyra Cs”

Vår mänsklighet kommer att förbli vår mest värdefulla valuta inför en aldrig tidigare skådad förändring.  Vår förmåga att anpassa vår enda sanna superkraft.

På en mer konkret nivå kommer “de fyra C: erna”. Kritiskt tänkande, kommunikation, samarbete och kreativitet (critical thinking, communication, collaboration and creativity) – att bli mycket uppskattade.

Överväg kommunikation. Även om Google Translate kan ta över en del av uppgiften att kommunicera över språkbarriärer hävdar Gerd Leonhard att “konversation och omedelbar mänsklig interaktion är avgörande för vardagen och är en värdefull del av mänskligheten som bör skyddas.”

För jobb där vi hanterar andra eller leder kommer denna förmåga att kommunicera och samarbeta effektivt och autentiskt över kulturella och språkliga hinder att vara avgörande.

Kreativitet, å andra sidan, kommer att bli mycket viktigt eftersom sann innovation i allt högre grad kommer från oväntade platser. “Vår fantasi är födelseplatsen för nya produkter, nya tjänster och till och med nya industrier och nya jobb”, argumenterar David Lee , UPS VP för innovation.

Men hur tar vi fram en generation av motståndskraftiga kommunikatörer med avancerat kritiskt tänkande färdigheter och kreativa superkrafter?

9. Omfattande utmaningar

Det finns inga enkla svar bland sådan osäkerhet. Men åtminstone en del av svaret ligger i att driva våra barn att bli djupt bekväma med förändring.

Våra nuvarande utbildningssystem kan vara bra för att förmedla kunskap. Men även de mest progressiva kämpar för att gå över till en mer flexibel inlärningsmodell som hjälper barn att ”känna sig hemma med det okända”, som Harari uttrycker det.

Även om en ny förändring mot en projektbaserad inlärningsmodell i finska skolor kan vara ett positivt tecken på vad som kommer, kanske det inte räcker.

Om du inte har turen att bo i ett land som Finland kan ditt barn fastna i ännu djupare spår.

Oavsett var du bor är det absolut nödvändigt att söka efter alternativa sätt för ditt barn att bygga upp den typ av anpassningsförmåga och motståndskraft som behövs för att rida de kommande vågorna. För de flesta barn kommer detta naturligt och roligt genom upplevelser, snarare än läroböcker.

Volontärarbete eller praktik utomlands kan hjälpa till att göra obehag bekvämt. Det kan även studera eller lära sig ett nytt språk utomlands göra, då du är nedsänkt i en ny kultur och i ett nytt sätt att leva.

Nya människor, nya platser och nya sätt att göra saker kan också hjälpa till att låsa upp kreativitet. Genom att utmana oss att se ur andras perspektiv och genom att hjälpa oss skapa nya kontakter.

Studier har visat att chefer som bott utomlands är mer kreativa och djärva. Medan andra har visat att resor kan hjälpa människor lösa problem på okonventionella sätt. Allt detta är viktiga färdigheter som skiljer människor från maskiner.

Anthony Goldbloom, entreprenör i Silicon Valley, säger såhär : ”Oavsett vad du bestämmer dig för, låt varje dag ge dig en ny utmaning. Om det gör det kommer du ligga före maskinerna. ”

10. Acceptera osäkerhet

Det upprepar att den enda konstanta återstoden förändras. Kollar man några decennier framåt är de möjliga resultaten alldeles för många.

Och frågor finns i överflöd. Kommer automatiseringen att gå mycket snabbare än vi förväntar oss? Skapas tillräckligt med nya jobb för att ersätta alla förlorade? Kommer den ökande produktiviteten och den ekonomiska tillväxten på grund av nya innovationer att öka välståndet så mycket att det helt enkelt inte kommer att behövas arbeta på ett sätt som vi har arbetat fram till nu? Kommer själva innebörden vi tillskriver arbetet att förändras som ett resultat?

Vi måste vara smidiga och öppna. Och om du frågar Harari måste vi också lämna mycket bagage i form av antaganden och illusioner.

För när vi står inför en framtid som kommer att gå snabbare oavsett, kommer vi att behöva springa väldigt snabbt för att hålla jämna steg.

Låt oss se till att vi inte håller tillbaka våra barn.

Hjälp ditt barn att utvecklas!Läs mer
Bli uppdaterad inom resor, språk och kultur i GOs nyhetsbrevRegistrera dig